8 Och jag ska lämna en kvarleva [Hes 5:3] så att det finns några som undkommer svärdet bland folken när ni blir skingrade till länderna. 9 Och de som undkommer av er ska komma ihåg mig bland folken dit de förs som fångar, hur jag har haft kval för deras vilsna hjärtan som har vikit av från mig, och med sina ögon har de gått bort efter sina avgudar. Och de ska avsky sig själva (ordagrant: ”krossas/brytas i sina egna ansikten”) för den ondska som de har begått med alla deras styggelser. 10 Och de ska veta att jag är Herren (Jahveh), jag har inte talat förgäves att jag ska göra detta onda mot dem.
11 Så säger Herrarnas Herre (Adonai Jahveh): Slå med din hand och stampa med din fot och säg: Ve (hebr. ach) [uttryck för smärta, används bara här och i Hes 18:10; 21:15]! För Israels hus alla onda styggelser, för de ska falla för svärdet, för hungersnöd och för pest [Hes 5:1-3; 12; 3 Mos 26:25-26]. 12 Han som är långt borta ska dö av pesten och han som är nära ska falla för svärdet, och han som är kvar och är belägrad ska dö av hungersnöden, så ska jag använda (förbruka) mitt raseri över dem. 13 Och ni ska veta att jag är Herren (Jahveh) när deras slagna ska finnas bland deras avgudar runtomkring deras altaren på varje hög kulle, på alla bergstoppar och under varje lövträd och under varje tjock terebint, platserna där de offrar söt arom till sina avgudar. 14 Och jag ska sträcka ut min hand över dem och göra landet fullständigt öde, mer öde än Divlatas öken på alla platser där de bor och de ska veta att jag är Herren (Jahveh).”
<- Hesekiel 5Hesekiel 7 ->
Languages