Psaltaren 60

Bön om räddning

1 För körledaren, till "Vittnesbördets lilja", en sång till lärdom. Av David, 2 [a] när han var i strid med Aram-Naharajim och Aram-Soba[b] och Joab kom tillbaka och slog edomiterna i Saltdalen, tolv tusen man.

3 Gud, du har förkastat oss

och krossat oss,

du har varit vred –

upprätta oss igen!

4 Du lät landet bäva och rämna.

Läk nu dess sprickor,

för det vacklar.

5 [c] Du lät ditt folk möta hårda ting,

du gav oss vin så att vi raglar.

6 Men åt dem som vördar dig

gav du ett baner

att lyfta för sanningens skull[d]. Sela

7 [e] Fräls med din högra hand

och svara oss[f],

så att dina älskade blir räddade.

8 Gud har talat i sin helgedom[g]:

"I triumf ska jag dela upp Shekem

och mäta upp Suckots dal.[h]

9 [i] Gilead är mitt, Manasse är mitt,

Efraim är min hjälm

och Juda min spira.

10 [j] Moab är mitt tvättfat,

på Edom kastar jag min sko[k].

Ropa av fröjd över mig, filisteer[l]!"

11 Vem för mig

till den befästa staden,

vem leder mig till Edom?

12 [m] Är det inte du, Gud –

du som har förkastat oss

och inte drar ut

med våra härar, Gud?

13 [n] Ge oss hjälp mot fienden,

människors hjälp är meningslös.

14 [o] Med Gud ska vi göra storverk.

Han ska trampa ner våra fiender.

<- Psaltaren 59 Psaltaren 61 ->