4 Och Mose sade till Israels barn att de skulle fira påskhögtiden. 5 De firade den på fjortonde dagen i första månaden, i skymningen, i Sinai öken. Israels barn gjorde i allt så som Herren hade befallt Mose.

6 [d] Men det fanns några män som hade blivit orena genom en död människa så att de inte kunde fira påskhögtid på den dagen. De vände sig därför samma dag till Mose och Aron 7 och sade till Mose: ”Vi har blivit orena genom en död människa. Ska vi därför nekas att bland Israels barn frambära Herrens offergåva på bestämd tid?” 8 [e] Mose svarade dem: ”Stanna här, så ska jag höra vad Herren befaller om er.”

9 Herren talade till Mose. Han sade: 10 ”Säg till Israels barn: Om någon bland er eller era efterkommande har blivit oren genom en död människa, eller är ute på resa långt borta, kan han ändå fira Herrens påskhögtid. 11 [f] De ska då fira den i andra månaden, på fjortonde dagen, i skymningen. Med osyrat bröd och bittra örter ska de äta påskalammet. 12 [g] Inget av det ska lämnas kvar till morgonen, och inget ben på det ska krossas[h]. De ska fira påskhögtiden enligt alla dess föreskrifter. 13 Men den som är ren och inte är på resa men ändå underlåter att fira påskhögtiden, han ska utrotas ur sitt folk, därför att han inte har burit fram Herrens offergåva på bestämd tid. Den mannen får själv svara för sin synd.

14 [i] Om en främling bor hos er och vill fira Herrens påskhögtid, ska han fira den enligt de stadgar och föreskrifter som gäller för påskhögtiden. Ni ska ha en och samma stadga för främlingen och för den infödde i landet.”