5 Mose bar fram deras sak inför Herrens ansikte. 6 Och Herren sade till Mose: 7 ”Selofhads döttrar har rätt i vad de säger. Du ska ge dem en arvsbesittning bland deras fars bröder genom att låta deras fars arvedel gå över till dem.
8 Du ska säga till Israels barn: Om en man dör och han inte efterlämnar någon son, ska ni låta hans arvedel gå över till hans dotter. 9 Men om han inte har någon dotter, ska ni ge hans arvedel åt hans bröder. 10 Har han inte några bröder, ska ni ge hans arvedel åt hans fars bröder. 11 Men om hans far inte har några bröder, ska ni ge hans arvedel åt närmaste släkting som då ska ta den i besittning. Detta ska vara en laglig rätt för Israels barn, så som Herren har befallt Mose.”
15 Mose talade till Herren. Han sade: 16 ”Må Herren, den Gud som råder över anden i allt kött, sätta en man över församlingen 17 [f] som kan gå i spetsen för dem när de drar ut och kommer tillbaka, och som kan vara deras ledare och anförare så att Herrens församling inte blir som får utan herde.” 18 [g]Herren svarade Mose: ”Ta Josua, Nuns son, en man som har Anden[h], och lägg din hand på honom. 19 Du ska ställa honom inför prästen Eleasar och hela församlingen och insätta honom i hans tjänst inför deras ögon. 20 Ge honom något av din auktoritet så att hela Israels församling lyder honom. 21 [i] Han ska stå inför prästen Eleasar, som genom urims dom[j] ska hämta svar åt honom inför Herrens ansikte. Efter hans ord ska de dra ut och efter hans ord komma tillbaka, han själv och alla Israels barn med honom, hela församlingen.”
22 Mose gjorde som Herren hade befallt honom. Han tog Josua och förde fram honom inför prästen Eleasar och hela församlingen. 23 Och Eleasar lade sina händer på honom och insatte honom i hans tjänst, så som Herren hade sagt genom Mose.
<- Fjärde Moseboken 26Fjärde Moseboken 28 ->- a 4 Mos 26:33, 36:2, Jos 17:3f.
- b 4 Mos 16:31f.
- c 5 Mos 32:48f.
- d 4 Mos 20:12f, 24f.
- e upproriska … i öknen Zin Se kap 20.
- f Sak 10:2, Matt 9:36.
- g 5 Mos 34:9.
- h Anden Annan översättning: ”ande”.
- i 2 Mos 28:30.
- j urims dom Urim och tummim var två stenar, kanske ljus och mörk, som användes för att söka Guds vilja genom lottkastning (4 Mos 27:21, 1 Sam 28:6, Ords 16:33).