2 Sex dagar därefter tog han med sig Petrus, Jakob och Johannes och förde dem upp på ett högt berg[b] där de var ensamma. Och han förvandlades inför deras ögon. 3 Hans kläder blev skinande vita, så vita som ingen tygberedare på jorden kan bleka några kläder. 4 Och Mose och Elia visade sig för dem och samtalade med Jesus.
5 Då sade Petrus till Jesus: "Rabbi, det är gott för oss att vara här[c]. Vi kan göra tre hyddor: en åt dig, en åt Mose och en åt Elia." 6 Han visste inte vad han skulle säga, så skräckslagna var de. 7 [d] Då kom ett moln och sänkte sig över dem, och ur molnet hördes en röst: "Han är min älskade Son. Lyssna till honom!" 8 Och plötsligt, när de såg sig omkring, såg de inte längre någon där utom Jesus.
9 [e] På vägen ner från berget befallde han dem att inte berätta för någon vad de hade sett förrän Människosonen uppstått från de döda. 10 De tog fasta på det ordet och diskuterade med varandra vad som menades med att uppstå från de döda.
11 Och de frågade honom: "Varför säger då de skriftlärda att Elia först måste komma[f]?" 12 [g] Han sade till dem: "Elia kommer först och återupprättar allt. Men hur kan det då stå skrivet om Människosonen att[h] han ska lida mycket och bli föraktad? 13 [i] Jag säger er: Elia har faktiskt kommit. Och de gjorde med honom som de ville, så som det står skrivet om honom."
17 [j] En i folkskaran svarade honom: "Mästare, jag har kommit till dig med min son som har en stum ande. 18 Var den än får tag i honom slår den omkull honom, och han tuggar fradga och gnisslar tänder och blir stel. Jag bad dina lärjungar driva ut den, men de kunde inte." 19 Jesus svarade dem: "Detta släkte som inte vill tro! Hur länge ska jag vara hos er? Hur länge ska jag stå ut med er? Hämta honom till mig." 20 [k] Och de kom med honom till Jesus.
25 Jesus såg att folk strömmade till, och han sade strängt till den orena anden: "Du stumma och döva ande, jag befaller dig: far ut ur honom och kom aldrig mer in i honom!" 26 Anden skrek och ryckte våldsamt i honom och for ut. Pojken var som livlös, och de flesta sade att han var död. 27 Men Jesus tog hans hand och reste upp honom, och han stod upp.
28 [m] När Jesus hade kommit inomhus och lärjungarna var ensamma med honom, frågade de: "Varför kunde inte vi driva ut den?" 29 Han svarade: "Den sorten kan bara drivas ut med bön."[n]
36 [t] Sedan tog han ett litet barn och ställde det mitt ibland dem, omfamnade det och sade till dem: 37 [u] "Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn tar emot mig. Och den som tar emot mig, tar inte emot mig utan honom som har sänt mig."
49 Var och en ska saltas med eld[dd]. 50 [ee] Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"
<- Markusevangeliet 8Markusevangeliet 10 ->- a Matt 16:28, Luk 9:27.
- b ett högt berg Troligen Hermon i närheten av Caesarea Filippi (jfr 16:13). Traditionen har även föreslagit Tabor nära Nasaret (Ps 89:13).
- c gott för oss att vara här Annan översättning: "gott att vi är här".
- d Matt 3:17, Mark 1:11, 2 Petr 1:16f.
- e Matt 17:9f, Mark 8:30, Luk 9:36.
- f Elia först måste komma Enligt Mal 4:5f skulle Elia omvända folket inför Messias ankomst. Jesus förklarar att profetian är uppfylld genom Johannes Döparen (jfr Matt 11:13, Luk 1:17).
- g Ps 22:2f, Jes 53:3f.
- h Men hur kan det då stå skrivet om Människosonen att Annan översättning: "Men hur står det skrivet om Människosonen? Att …".
- i Mal 4:5f, Matt 11:14, 17:10f.
- j Matt 17:14f, Luk 9:38f.
- k Mark 1:26.
- l Mark 11:23, Luk 17:6.
- m Matt 17:19f.
- n med bön Andra handskrifter: "med bön och fasta".
- o Matt 17:22f.
- p Mark 8:31, 10:32f, Luk 9:44f, 18:31f.
- q tre dagar efter I judisk tideräkning liktydigt med den tredje dagen (jfr 1 Kung 12:5, 12), eftersom startpunkten räknades som dag ett och inte dag noll (jfr 3 Mos 19:6).
- r Matt 18:1f, Luk 9:46f.
- s Matt 20:26f, Mark 10:43f, Luk 22:26.
- t Mark 10:16.
- u Matt 10:40, Joh 13:20.
- v 4 Mos 11:27f, Luk 9:49f.
- w 1 Kor 12:3.
- x Matt 12:30.
- y Matt 10:42.
- z Matt 18:6f, Luk 17:1f.
- aa Gehenna Hebreiska för Hinnomsdalen, där avgudadyrkare en gång offrade barn i eld (2 Kung 23:10). I NT en bild för domens eviga eld (Matt 5:22, 10:28).
- bb Jes 66:24.
- cc Jes 66:24. Senare handskrifter har dessa ord även som vers 44 och 46.
- dd saltas med eld Senare handskrifter tillägger: "och varje offer ska saltas med salt". Tempeloffren helgades med salt innan de förbrändes på altaret (3 Mos 2:13).
- ee Matt 5:13, Luk 14:34, Kol 4:6.