3 Några skriftlärda tänkte inom sig: "Han hädar!" 4 Jesus såg deras tankar och sade: "Varför tänker ni så ont i era hjärtan? 5 Vad är lättast, att säga: Dina synder är förlåtna, eller att säga: Res dig och gå? 6 Men för att ni ska veta att Människosonen har makt på jorden att förlåta synder, säger jag dig" – och nu talade han till den lame: "Res dig, ta din bädd[c] och gå hem!" 7 Då reste mannen sig upp och gick hem. 8 När folket såg det, greps de av fruktan och prisade Gud som hade gett sådan makt åt människor.
10 När Jesus sedan var gäst i hans hem, kom många tullindrivare och syndare och låg till bords tillsammans med Jesus och hans lärjungar. 11 Fariseerna fick se det och frågade hans lärjungar: "Varför äter er mästare med tullindrivare och syndare?" 12 Jesus hörde det och sade: "Det är inte de friska[f] som behöver läkare, utan de sjuka. 13 [g] Gå och lär er vad detta betyder: Jag vill se barmhärtighet och inte offer[h]. Jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syndare."
16 Ingen sätter en lapp av okrympt tyg på en gammal mantel. I så fall river lappen bort ännu mer från manteln och revan blir värre. 17 Och man häller inte nytt vin i gamla säckar.[j] I så fall sprängs säckarna och vinet rinner ut och säckarna förstörs. Nej, nytt vin häller man i nya säckar. Då bevaras både vin och säckar."
20 Plötsligt kom en kvinna som hade haft blödningar i tolv år. Hon närmade sig Jesus bakifrån och rörde vid hörntofsen[l] på hans mantel, 21 för hon tänkte: "Om jag så bara får röra vid hans mantel blir jag frisk."[m] 22 Jesus vände sig om och såg henne, och han sade: "Var lugn, min dotter. Din tro har frälst dig." Och från den stunden var kvinnan frisk.
23 [n] När Jesus kom fram till synagogföreståndarens hus och såg flöjtblåsarna och den upprörda folkskaran, 24 sade han: "Gå härifrån! Flickan är inte död. Hon sover." Då hånskrattade de åt honom. 25 Men när folket hade skickats ut gick han in och tog flickans hand, och hon reste sig. 26 Och ryktet om detta gick ut i hela det området.
32 [p] Medan de var på väg ut, kom folk till honom med en man som var besatt och stum. 33 När den onda anden var utdriven, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: "Aldrig har man sett något sådant i Israel!" 34 [q] Men fariseerna sade: "Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut andarna."
- a sin egen stad Kapernaum (hebr. kfar Nahum, "Nahums by"), livlig gränsstad på norra sidan av Galileiska sjön som Jesus utsåg till sin hemmabas. Staden är utgrävd och bevarad till idag.
- b Mark 2:3f, Luk 5:18f.
- c ta din bädd Troligen en sovmatta som enkelt rullades ihop.
- d Mark 2:14f, Luk 5:27f.
- e Matteus kallades också Levi (Mark 2:14, Luk 5:27).
- f friska Annan översättning: "starka".
- g 1 Sam 15:22, Matt 12:7, Luk 19:10, 1 Tim 1:15.
- h Hos 6:6.
- i Mark 2:18f, Luk 5:33f.
- j nytt vin i gamla säckar Druvsaften jäste i täta skinnsäckar som spändes ut vid jäsningen (jfr Job 32:19). Efteråt kunde skinnet inte återanvändas till en andra jäsning.
- k Mark 5:22f, Luk 8:41f.
- l hörntofsen Bars på manteln som en symbol för Guds bud (4 Mos 15:38f).
- m frisk Annan översättning: "frälst" (även i vers 22).
- n Mark 5:38f, Luk 8:51f.
- o hem till Petrus hus, Jesu tillfälliga bostad i Kapernaum (Matt 8:14, 17:25, Joh 2:12).
- p Luk 11:14f.
- q Matt 12:24, Mark 3:22.
- r Mark 6:6.
- s 4 Mos 27:17, Hes 34:5, Sak 10:2.
- t Luk 10:2, Joh 4:35.