6 [d] Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom hade det varit bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli sänkt i havets djup. 7 Ve över världen som förför! Förförelser måste komma, men ve den människa genom vilken förförelsen kommer. 8 [e] Om din hand eller din fot förleder dig till synd, så hugg av den och kasta den ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller halt än att ha båda händerna och båda fötterna kvar och kastas i den eviga elden. 9 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det och kasta det ifrån dig! Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att ha båda ögonen kvar och kastas i det brinnande Gehenna.

10 Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske Fars ansikte.[f]

12 [g] Vad tror ni? Om någon har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio i bergen och går ut och letar efter det som gick vilse? 13 Och om han finner det, jag säger er sanningen: Han gläder sig mer över det fåret än över de nittionio som aldrig gick vilse. 14 På samma sätt är det inte er himmelske Fars vilja att någon enda av dessa små ska gå förlorad.

15 [h] Om din broder har syndat,[i] så gå och ställ honom till svars enskilt, er emellan. Lyssnar han på dig så har du vunnit din broder. 16 [j] Men om han inte lyssnar, ta då med dig en eller två andra, för att varje sak ska avgöras efter två eller tre vittnens ord.[k] 17 [l] Lyssnar han inte till dem, så säg det till församlingen. Och lyssnar han inte heller till församlingen, då ska han vara för dig som en hedning och tullindrivare.

18 [m] Jag säger er sanningen: Allt som ni binder på jorden ska vara bundet i himlen, och allt som ni löser på jorden ska vara löst i himlen. 19 [n] Vidare säger jag er: Om två av er här på jorden kommer överens om att be om något, vad det än är, så ska de få det av min Far i himlen. 20 [o] För där två eller tre är samlade i mitt namn, där är jag mitt ibland dem."

21 [p] Då kom Petrus fram och frågade Jesus: "Herre, hur många gånger ska min broder kunna synda mot mig och få min förlåtelse? Upp till sju gånger?" 22 [q] Jesus sade till honom: "Jag säger dig: Inte sju gånger utan sjuttio gånger sju.[r]

23 Därför är himmelriket som en kung som ville ha redovisning av sina tjänare. 24 När han började granskningen, förde man fram till honom en som var skyldig tio tusen talenter.[s] 25 Eftersom han inte kunde betala, befallde hans herre att han och hans hustru och barn och allt han ägde skulle säljas för att betala skulden. 26 Tjänaren föll ner för honom och vädjade: Ha tålamod med mig, så ska jag betala tillbaka allt till dig! 27 Då förbarmade sig tjänarens herre över honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld.

28 Men när tjänaren kom ut, mötte han en av sina medtjänare som var skyldig honom hundra denarer.[t] Han tog fast honom och började strypa honom och sade: Betala vad du är skyldig! 29 Hans medtjänare föll då ner och bad honom: Ha tålamod med mig, så ska jag betala dig. 30 Men han ville inte, utan gick och satte honom i fängelse tills han hade betalat vad han var skyldig.

31 När hans medtjänare såg vad som hände, blev de mycket upprörda och gick och berättade alltsammans för sin herre. 32 Då kallade hans herre honom till sig och sade: Du usle tjänare! Hela den skulden efterskänkte jag dig, därför att du bad mig. 33 Borde inte du ha förbarmat dig över din medtjänare, liksom jag förbarmade mig över dig? 34 [u] Och i sin vrede överlämnade hans herre honom till torterarna tills han hade betalt allt vad han var skyldig. 35 [v] Så ska också min himmelske Far göra med er, om ni inte var och en av hjärtat förlåter er broder."

<- Matteusevangeliet 17Matteusevangeliet 19 ->