Klagovisorna Klagovisorna (på hebreiska Eichá, ungefär ”Ack”) bearbetar katastrofen när Jerusalem och templet ödelades av babylonierna i augusti 587 f Kr (se 2 Kung 25:8f, jfr även Ps 74, 79, 137). Enligt judisk tradition är de fem klagosångerna skrivna av Jeremia, ”den gråtande profeten” som bevittnade stadens undergång (Jer 38:28f). Kapitel 1-4 är skrivna som alfabetiska psalmer där verserna börjar med en av det hebreiska alfabetets 22 bokstäver i ordningsföljd. Klagovisorna läses bland judarna varje år i augusti vid Tisha b’Av, till minne av både det första och det andra templets förstöring (år 70 e Kr, jfr Matt 24:2, Luk 19:43).
1Jerusalems sorg och ödeläggelse אAlef 1 [a] Så övergiven hon sitter, den folkrika staden! Hon som var stor bland folken har blivit som en änka, furstinnan bland länderna måste göra slavtjänst.[b] בBeth 2 [c] Bittert gråter hon i natten med tårar på sin kind. Ingen tröstare har hon bland alla sina älskare. Alla hennes vänner har svikit henne, de har blivit hennes fiender. גGimel 3 Juda har gått i landsflykt efter förtryck och svårt slaveri. Hon bor bland hednafolk och finner ingen ro. Alla hennes förföljare har hunnit ifatt henne, mitt i hennes nöd. דDaleth 4 [d] Vägarna till Sion sörjer, ingen kommer till högtiderna[e]. Alla hennes portar är öde, hennes präster suckar. Hennes jungfrur är bedrövade, och själv sörjer hon bittert. הHe 5 [f] Hennes ovänner har makten, hennes fiender känner sig säkra, eftersom Herren har bedrövat henne för hennes många synder. Hennes barn har vandrat bort som fångar framför fienden. וWaw 6 All sin prakt har dottern Sion förlorat. Hennes furstar liknar hjortar som inte funnit bete, som kraftlösa flyr undan jägaren. זZajin 7 [g] I sin nöd och hemlöshet minns Jerusalem alla skatter hon hade i forna dagar. Nu när hennes folk har fallit i fienders hand och ingen hjälpare finns, ser de med hån på hennes undergång. חHeth 8 [h] Svårt har Jerusalem syndat, därför har hon blivit oren[i]. Alla som ärat henne föraktar henne, för de ser hennes nakenhet. Själv suckar hon och vänder sig bort. טTeth 9 [j] Orenhet fläckar hennes mantelflik, hon tänkte inte på hur slutet skulle bli. Hon har sjunkit ofattbart djupt, och ingen tröstare finns. Herre, se mitt betryck, för fienden triumferar! יJod 10 [k] Fienden sträckte sin hand efter alla hennes skatter. Hon såg hur hedningar gick in i hennes helgedom, dem du förbjöd att komma in i din församling.[l] כKaf 11 Hela hennes folk suckar och söker efter bröd. De byter sina skatter mot mat för att hålla sig vid liv. Se, Herre, och tänk på hur föraktad jag blivit! לLamed 12 [m] Betyder det inget för alla er som går vägen förbi? Se efter och se: finns det någon smärta lik smärtan som drabbat mig, som Herren har plågat mig med på sin brinnande vredes dag? מMem 13 Han sände från höjden en eld i mina ben och kuvade dem.[n] Han lade ut ett nät för mina fötter och stötte mig tillbaka, han lämnade mig övergiven och sjuk dagen lång. נNun 14 [o] Mina synder bands samman till ett ok, de vävdes ihop av hans hand och lades på min nacke. Han bröt min kraft, Herren gav mig i händerna på dem som jag inte kan stå emot. סSamek 15 [p] Alla mina hjältar har Herren förkastat, han samlade ett uppbåd mot mig för att krossa mina unga män. Som en vinpress har Herren trampat jungfrun dottern Juda. עAjin 16 [q] Därför gråter jag, mitt öga[r], mitt öga rinner av tårar, för min tröstare är fjärran ifrån mig, han som ger liv åt min själ. Mina barn är övergivna, för fienden har triumferat. פPe 17 Sion sträcker ut sina händer, men ingen tröstare finns. Herren har sänt Jakobs fiender mot honom från alla håll, Jerusalem har blivit som något orent bland dem. צTsade 18 [s]Herren är rättfärdig, för jag gjorde uppror mot hans bud. Hör nu, alla ni folk, och se min smärta! Mina jungfrur och unga män har gått i fångenskap. קQof men de svek mig. Mina präster och äldste gick under i staden, när de sökte efter mat för att hålla sig vid liv. רResh 20 [v] Se, Herre, jag är i nöd! Det jäser inom mig, mitt hjärta vänder sig i mitt bröst, för jag har varit mycket upprorisk. Därute tar svärdet mina barn, härinne är det som döden. שShin 21 [w] De hör hur jag suckar, men ingen tröstare finns. Alla mina fiender har hört om min olycka, de gläds att du gjort det här. Dagen du förkunnat lät du komma. Men det ska gå dem som det gått mig. תTaw 22 Låt all deras ondska komma upp inför dig, och gör med dem som du gjort med mig för alla mina synders skull, för mina suckar är många och mitt hjärta är sjukt.
Klagovisorna 2 ->
- a Esra 4:20, Jes 54:4.
- b Septuaginta tillägger en inledning: ”När Israel hade förts bort i fångenskap och Jerusalem ödelagts, satt Jeremia och grät och sjöng denna klagosång över Jerusalem.”
- c Ps 31:12, 38:12, 77:3f, Jer 13:17.
- d Jes 3:26, Jer 14:2.
- e högtiderna Vid påsken, pingsten och lövhyddohögtiden i oktober hade folket samlats i Jerusalem från hela landet (5 Mos 16:16). Nu var firandet ett minne blott.
- f 5 Mos 28:43f.
- g Jes 64:11.
- h Jes 47:3, Jer 13:22, 26, Nah 3:5.
- i oren Hebr. niddá används även om menstruation. Annan översättning: ”en som man skakar på huvudet åt”.
- j 5 Mos 32:29, Jes 47:7, Jer 2:34, Luk 19:42.
- k 5 Mos 23:3f, Neh 13:1f, Ps 79:1f, Jer 51:51, Hes 44:9.
- l förbjöd att komma in i din församling Se 5 Mos 23:3f, samt Ef 2:14 med not.
- m Jes 13:13, Klag 3:51, Dan 10:16.
- n i mina ben och kuvade dem Andra handskrifter (Septuaginta): ”ner i mina ben”. Skelettets ben symboliserar människans kärna och väsen (jfr Ps 32:3, 139:15).
- o Ps 31:11, 38:5, Ords 5:22.
- p Jes 63:3, Klag 2:22, Upp 19:15.
- q Jer 9:1, 14:17, Pred 4:1.
- r öga Hebr. ájin kan också översättas ”källa”.
- s Jer 2:17, Dan 9:7f.
- t Jer 14:15.
- u mina älskare Avgudadyrkande folk som förlett Israel till otrohet mot Herren (jfr Jer 4:30, Hes 16:33f, 23:5f, Hos 2:5f).
- v 5 Mos 32:25, Jes 16:11, Jer 4:19, Klag 2:11, Hes 7:15.
- w Jer 30:16, 50:10, 29, 51:24.
- a Esra 4:20, Jes 54:4.
- b Septuaginta tillägger en inledning: ”När Israel hade förts bort i fångenskap och Jerusalem ödelagts, satt Jeremia och grät och sjöng denna klagosång över Jerusalem.”
- c Ps 31:12, 38:12, 77:3f, Jer 13:17.
- d Jes 3:26, Jer 14:2.
- e högtiderna Vid påsken, pingsten och lövhyddohögtiden i oktober hade folket samlats i Jerusalem från hela landet (5 Mos 16:16). Nu var firandet ett minne blott.
- f 5 Mos 28:43f.
- g Jes 64:11.
- h Jes 47:3, Jer 13:22, 26, Nah 3:5.
- i oren Hebr. niddá används även om menstruation. Annan översättning: ”en som man skakar på huvudet åt”.
- j 5 Mos 32:29, Jes 47:7, Jer 2:34, Luk 19:42.
- k 5 Mos 23:3f, Neh 13:1f, Ps 79:1f, Jer 51:51, Hes 44:9.
- l förbjöd att komma in i din församling Se 5 Mos 23:3f, samt Ef 2:14 med not.
- m Jes 13:13, Klag 3:51, Dan 10:16.
- n i mina ben och kuvade dem Andra handskrifter (Septuaginta): ”ner i mina ben”. Skelettets ben symboliserar människans kärna och väsen (jfr Ps 32:3, 139:15).
- o Ps 31:11, 38:5, Ords 5:22.
- p Jes 63:3, Klag 2:22, Upp 19:15.
- q Jer 9:1, 14:17, Pred 4:1.
- r öga Hebr. ájin kan också översättas ”källa”.
- s Jer 2:17, Dan 9:7f.
- t Jer 14:15.
- u mina älskare Avgudadyrkande folk som förlett Israel till otrohet mot Herren (jfr Jer 4:30, Hes 16:33f, 23:5f, Hos 2:5f).
- v 5 Mos 32:25, Jes 16:11, Jer 4:19, Klag 2:11, Hes 7:15.
- w Jer 30:16, 50:10, 29, 51:24.