Johannesevangeliet
Aposteln Johannes kallar sig "den lärjunge som Jesus älskade" (13:23, 21:20f). Som ögonvittne (1:14, 19:35, 20:39f, jfr 1 Joh 1:1) tecknar han i sitt evangelium en särskilt innerlig bild av hur "Ordet blev kött" (1:14), med målet "att ni ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och för att ni genom tron ska ha liv i hans namn" (20:31).
Efter Jesu himmelsfärd var Johannes länge en av "pelarna" i församlingen i Jerusalem (Apg 1:13, 3:1, Gal 2:9). Längre fram var han enligt traditionen verksam i storstaden Efesos i sydvästra nuvarande Turkiet, där evangeliet tillkom någon gång mellan 70-talet och 90-talet e Kr.

Ordet blev kött

1 I begynnelsen var Ordet[a], och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud. 2 Han var i begynnelsen hos Gud. 3 [b] Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. 4 [c] I honom var liv, och livet var människornas ljus. 5 [d] Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit[e] det.

6 [f] Det kom en man, sänd av Gud. Hans namn var Johannes. 7 Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, för att alla skulle komma till tro genom honom. 8 Själv var han inte ljuset, men han kom för att vittna om ljuset.

9 [g] Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen. 10 Han var i världen och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. 11 Han kom till det som var hans eget, och hans egna tog inte emot honom. 12 [h] Men åt alla som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt dem som tror på hans namn. 13 [i] De är inte födda av blod eller av köttets vilja eller av någon mans vilja, utan av Gud.

14 [j] Och Ordet blev kött[k] och bodde bland oss[l], och vi såg hans härlighet, den härlighet som den Enfödde har från Fadern. Och han var full av nåd och sanning. 15 [m] Johannes vittnar om honom och ropar: "Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig är före mig, för han var till före mig." 16 [n] Av hans fullhet har vi alla fått, nåd och åter nåd. 17 [o] Lagen gavs genom Mose, nåden och sanningen kom genom Jesus Kristus. 18 [p] Ingen har någonsin sett Gud. Den Enfödde, som själv är Gud och[q] i Faderns famn[r], han har gjort honom känd.

Johannes Döparens vittnesbörd

19 [s] Detta är Johannes vittnesbörd när judarna[t] sände präster och leviter från Jerusalem för att fråga honom vem han var. 20 [u] Han bekände och förnekade inte[v], han bekände: "Jag är inte Messias[w]." 21 De frågade honom: "Vem är du då? Är du Elia?" Han sade: "Nej, det är jag inte." – "Är du Profeten[x]?" Han svarade: "Nej."

22 Då sade de till honom: "Vem är du då? Vi måste ge ett svar till dem som har sänt oss. Vad säger du om dig själv?" 23 Han svarade med profeten Jesajas ord: "Jag är rösten som ropar i öknen: Gör vägen rak för Herren!"[y]

24 De som var utsända kom från fariseerna, 25 och de frågade honom: "Varför döper du då, om du varken är Messias eller Elia eller Profeten?" 26 [z] Johannes svarade dem: "Jag döper i vatten. Men mitt ibland er står en som ni inte känner. 27 Han kommer efter mig, och jag är inte värdig ens att lossa remmen på hans sandal[aa]." 28 Detta hände i Betania på andra sidan Jordan[bb] där Johannes döpte.

29 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: "Se Guds Lamm[cc] som tar bort[dd] världens synd! 30 Det var om honom jag sade: Efter mig kommer en man som är före mig, för han var till före mig. 31 Jag kände honom inte[ee], men för att han ska uppenbaras för Israel har jag kommit och döper i vatten."

32 [ff] Johannes vittnade och sade: "Jag såg Anden komma ner som en duva från himlen och stanna över honom. 33 [gg] Jag kände honom inte, men han som sände mig att döpa i vatten sade till mig: Den du ser Anden komma ner och stanna över, han är den som döper i den helige Ande. 34 Jag har sett det och vittnat: han är Guds Son."

Jesu första lärjungar

35 Nästa dag stod Johannes där igen med två av sina lärjungar. 36 När han såg Jesus komma gående, sade han: "Se Guds Lamm!" 37 De båda lärjungarna hörde vad han sade och följde efter Jesus.

38 Jesus vände sig om och såg att de följde honom, och han frågade dem: "Vad söker ni?" De svarade: "Rabbi" – det betyder lärare – "var bor du?" 39 Han sade till dem: "Kom och se!" Då gick de med honom och såg var han bodde, och de stannade hos honom den dagen. Det var omkring tionde timmen[hh].

40 Andreas, Simon Petrus bror, var en av de två[ii] som hade hört vad Johannes sade och följt Jesus. 41 Han fann först sin bror Simon och sade till honom: "Vi har funnit Messias!" – det betyder Kristus, den Smorde. 42 Och han förde honom till Jesus. Jesus såg på honom och sade: "Du är Simon, Johannes son. Du ska heta Kefas[jj]" – det betyder Petrus.

43 Nästa dag beslöt Jesus att gå därifrån till Galileen. Då fann han Filippus och sade till honom: "Följ mig!" 44 Filippus var från Betsaida, samma stad som Andreas och Petrus. 45 [kk] Filippus fann Natanael[ll] och sade till honom: "Vi har funnit honom som Mose skrev om i lagen och som profeterna skrev om – Jesus, Josefs son från Nasaret." 46 Natanael sade till honom: "Från Nasaret? Kan det komma något gott därifrån?" Filippus svarade: "Kom och se!"

47 Jesus såg Natanael komma och sade om honom: "Här är en sann israelit som är utan svek." 48 Natanael frågade honom: "Hur kan du känna mig?" Jesus svarade: "Innan Filippus kallade på dig såg jag dig under fikonträdet." 49 Natanael svarade: "Rabbi, du är Guds Son, du är Israels kung!" 50 Jesus svarade honom: "Du tror[mm] för att jag sade att jag såg dig under fikonträdet. Större saker än så ska du få se." 51 [nn] Sedan sade han till honom: "Jag säger er sanningen[oo]: Ni ska få se himlen öppen och Guds änglar stiga upp och stiga ner över Människosonen."

Johannesevangeliet 2 ->