Jeremia 17

Juda synd

1 Juda synd är skriven

med järnstift,

ristad med diamantspets

på deras hjärtas tavla

och på deras altares horn.

2 [a] Som man tänker på sina barn,

så tänker de på sina altaren

och sina asherapålar

vid gröna träd och på höga kullar.

3 [b] Mitt berg på fältet,

din rikedom och alla dina skatter

ska jag lämna till plundring

liksom dina offerhöjder,

på grund av synd

i hela ditt land.

4 [c] Det är ditt eget fel

att du måste avstå ifrån det arv

som jag har gett dig.

Jag ska låta dig tjäna dina fiender

i ett land som du inte känner,

för ni har tänt min vredes eld,

och den ska brinna för evigt.

Förbannelse och välsignelse

5 [d] Så säger Herren:

Förbannad är den

som litar till människor

och söker sin styrka

i det som är kött

och vars hjärta vänder sig bort

från Herren.

6 [e] Han är som en torr buske på heden

och får inte se

något gott komma.

Han bor på brända platser i öknen,

på salt jord där ingen bor.

7 [f] Men välsignad är den

som litar till Herren

och har Herren till sin trygghet.

8 [g] Han är som ett träd

planterat vid vatten

som sträcker sina rötter

till bäcken.

Det fruktar inte om hetta kommer,

dess löv är alltid gröna.

Det oroas inte under torra år,

och det slutar aldrig

att bära frukt.

9 Bedrägligare än allt annat är hjärtat,

det är obotligt sjukt.

Vem kan förstå det?

10 [h] Jag, Herren, utforskar hjärtat

och prövar njurarna

för att ge åt var och en

efter hans vägar,

efter hans gärningars frukt.

11 [i] Lik en rapphöna, som ruvar på ägg

som hon inte har lagt[j],

är den som oärligt

samlar rikedom.

När halva livet gått

måste han lämna den,

och vid livets slut

ses han som en dåre.

12 En härlighetens tron,

en urgammal höjd

är vår helgedoms plats.

13 [k]Herren är Israels hopp.

Alla som överger dig

kommer på skam.

De som avfaller från mig

ska bli skrivna på marken.[l]

De har övergett Herren,

källan med det levande vattnet.

Jeremias bön om frälsning

14 [m] Hela mig, Herre, så blir jag helad.

Fräls mig, så blir jag frälst,

för du är min lovsång.

15 [n] Se, de säger till mig:

”Vad blir det av Herrens ord?

Låt det inträffa!”

16 Jag har inte dragit mig undan

från att vara en herde

som följer dig,

och inte längtat efter

fördärvets dag.

Du vet själv att det som kom

över mina läppar

sades inför ditt ansikte.

17 [o] Bli inte till skräck för mig!

Du är min tillflykt

på den onda dagen.

18 [p] Låt mina förföljare få skämmas,

men låt inte mig

behöva skämmas.

Låt dem bli förskräckta,

men låt inte mig bli förskräckt.

Låt den onda dagen drabba dem

och krossa dem dubbelt upp.

Sabbatsbudet

19 Herren sade till mig: Gå och ställ dig i Folkets port där Juda kungar går in och ut, och i Jerusalems alla portar 20 [q] och säg till dem: Hör Herrens ord, ni Juda kungar och hela Juda och Jerusalems alla invånare som går in genom dessa portar! 21 [r] Så säger Herren: Se till för era själars skull att ni inte bär någon börda på sabbatsdagen[s] eller tar in den genom Jerusalems portar. 22 [t] Ni ska inte bära ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen eller göra något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder. 23 [u] Men de ville inte höra eller lyssna, utan var hårdnackade så att de inte hörde eller tog emot tillrättavisning.

24 [v] Men om ni hör mig, säger Herren, så att ni inte bär in någon börda på sabbaten genom denna stads portar utan håller sabbaten helig och inte gör något arbete på den dagen, 25 [w] då ska kungar och furstar som sitter på Davids tron dra in genom denna stads portar med vagnar och hästar, följda av sina furstar, Juda män och Jerusalems invånare. Då ska denna stad vara bebodd för alltid. 26 [x] Från Juda städer, från Jerusalems omgivningar, från Benjamins land, från Låglandet, Bergsbygden och Negev[y] ska man komma och bära fram brännoffer, slaktoffer, matoffer, rökelse och gemenskapsoffer till Herrens hus.

27 [z] Men om ni inte lyssnar till mitt bud att hålla sabbaten helig och inte bära in någon börda genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då ska jag tända en eld i dess portar. Den ska förtära Jerusalems borgar och inte kunna släckas.

<- Jeremia 16 Jeremia 18 ->