Galaterbrevet 3

De som har tron är Abrahams barn

1 [a] Dåraktiga galater! Vem har förhäxat er? Ni fick ju Jesus Kristus målad för era ögon som korsfäst. 2 [b] En enda sak vill jag veta från er: fick ni Anden genom laggärningar eller genom att lyssna i tro? 3 Är ni så dåraktiga? Ni som började i Anden, ska ni nu sluta i köttet[c]? 4 Har ni lidit[d] så mycket förgäves, om det nu var förgäves? 5 Han som ger er Anden och gör underverk bland er, är det för era laggärningar eller för att ni lyssnar i tro, som Abraham? 6 Han trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.[e] 7 [f] Därför ska ni veta att de som har tron, de är Abrahams barn.

8 Skriften förutsåg att Gud skulle förklara hedningarna rättfärdiga av tro och gav i förväg detta glädjebud till Abraham: I dig ska alla folk bli välsignade. [g] 9 Alltså blir de som tror välsignade tillsammans med Abraham som trodde.

10 Men de som håller sig till laggärningar är under förbannelse. Det står skrivet: Förbannad är den som inte håller fast vid allt som står skrivet i lagens bok och gör därefter.[h] 11 Att ingen förklaras rättfärdig inför Gud genom lagen är uppenbart, eftersom den rättfärdige ska leva av tro.[i] 12 Men lagen säger inte "av tro", utan att den som följer dessa bud ska leva genom dem.[j] 13 [k] Kristus har friköpt oss från lagens förbannelse genom att bli en förbannelse i vårt ställe. Det står skrivet: Förbannad är var och en som är upphängd på trä.[l] 14 [m] Så skulle välsignelsen som Abraham fått komma till hedningarna i Jesus Kristus, så att vi genom tron skulle få den utlovade Anden.

Lagen upphäver inte löftet

15 [n] Bröder, jag vill ta ett mänskligt exempel: inte ens en människas testamente som vunnit laga kraft kan upphävas eller utökas. 16 [o] Nu gavs löftena till Abraham och hans avkomma. Det står inte: "och dina avkomlingar", som när det gäller många, utan som när det gäller en enda: och din avkomma, som är Kristus.[p] 17 Vad jag menar är detta: ett testamente[q] som Gud själv i förväg gjort giltigt kan inte upphävas av lagen som kom fyrahundratrettio år senare[r], så att löftet skulle bli ogiltigt. 18 [s] För om arvet skulle bero på lagen, beror det inte längre på löftet. Men Gud gav det till Abraham genom ett löfte.

19 [t] Varför gavs då lagen? Den blev tillagd på grund av överträdelserna för att gälla tills avkomlingen kom, han som löftet gällde. Den utfärdades genom änglar och lades i en medlares hand[u]. 20 [v] Och medlaren representerar inte bara en part. Men Gud är en[w].

21 Är då lagen emot Guds löften? Verkligen inte. Hade vi fått en lag som kunde ge liv, då hade rättfärdigheten verkligen kommit av lagen. 22 [x] Men nu har Skriften inneslutit allt under synd, för att det som var utlovat ska ges genom tron på Jesus Kristus åt dem som tror. 23 [y] Innan tron kom hölls vi instängda och bevakade av lagen tills tron skulle uppenbaras. 24 [z] Så blev lagen vår övervakare[aa] fram till Kristus, för att vi skulle förklaras rättfärdiga av tro. 25 Men när tron väl har kommit står vi inte längre under någon övervakare.

Guds och Abrahams barn

26 [bb] Alla är ni Guds barn genom tron på Kristus Jesus. 27 [cc] Alla ni som blivit döpta till Kristus har iklätt er Kristus. 28 [dd] Här är inte jude eller grek, slav eller fri, man och kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus. 29 [ee] Och om ni tillhör Kristus är ni avkomlingar till Abraham, arvingar efter löftet.

<- Galaterbrevet 2 Galaterbrevet 4 ->