1 [a] Guds Ande kom över Asarja, Odeds son. 2 [b] Han gick ut mot Asa och sade till honom: ”Hör mig, du Asa, och ni hela Juda och Benjamin. Herren är med er när ni är med honom, och om ni söker honom låter han sig finnas av er. Men om ni överger honom kommer han att överge er. 3 [c] En lång tid levde Israel utan den sanne Guden, utan präster som undervisade dem och utan någon lag. 4 [d] Men i sin nöd omvände de sig till Herren, Israels Gud, och när de sökte honom lät han sig finnas av dem. 5 [e] Under de tiderna fanns det ingen trygghet när man gick ut eller in, utan stor förvirring rådde bland alla som bodde här i länderna. 6 [f] Folk drabbade samman med folk och stad med stad, för Gud förvirrade dem med all slags nöd. 7 [g] Men var nu starka och låt inte modet falla, för ert arbete ska få sin lön.”

8 När Asa hörde dessa ord och denna profetia av profeten Oded, tog han mod till sig och avlägsnade de eländiga avgudabilderna ur Juda och Benjamins hela land och ur de städer som han hade erövrat i Efraims bergsbygd. Han upprättade på nytt Herrens altare, det som stod framför Herrens förhus.

9 Och han samlade hela Juda och Benjamin, liksom de främlingar från Efraim, Manasse och Simeon som bodde ibland dem. Många från Israel hade anslutit sig till honom när de såg att Herren hans Gud var med honom. 10 De samlades i Jerusalem i tredje månaden av Asas femtonde regeringsår[h]. 11 [i] Av det byte de hade fört med sig offrade de på den dagen åt Herren 700 tjurar och 7 000 djur av småboskapen. 12 [j] Och de slöt det förbundet att de skulle söka Herren, sina fäders Gud, av hela sitt hjärta och av hela sin själ. 13 [k] Var och en som inte sökte Herren, Israels Gud, skulle bli dödad, liten eller stor, man eller kvinna. 14 Och de svor eden inför Herren med hög röst, under jubel och till ljudet av trumpeter och horn. 15 Hela Juda gladde sig över eden, för de hade svurit den av hela sitt hjärta, och de sökte Herren med hela sin vilja. Han lät sig finnas av dem, och han lät dem få ro på alla sidor.

16 [l] Kung Asa avsatte också sin mor[m] Maaka från hennes drottningvärdighet, därför att hon hade satt upp en avgudabild åt Ashera. Asa högg ner hennes avgudabild, krossade den och brände den i Kidrondalen.

17 Offerhöjderna blev dock inte avlägsnade ur Israel, men Asas hjärta var hängivet Gud så länge han levde. 18 Han förde in i Guds hus både det hans far och det han själv hade helgat åt Herren: silver, guld och kärl. 19 Och det blev inget krig förrän i Asas trettiofemte regeringsår.

<- Andra Krönikeboken 14Andra Krönikeboken 16 ->