9 Men nubiern Sera[i] drog ut mot dem med en här på tusen gånger tusen man och trehundra vagnar, och han kom ända till Maresha. 10 Asa drog ut mot honom, och de ställde upp sig till strid i Sefatas dal vid Maresha[j]. 11 [k] Då ropade Asa till Herren sin Gud: ”Herre, utom dig finns ingen som kan hjälpa i striden mellan den starke och den svage. Så hjälp oss, Herre vår Gud, för vi stöder oss på dig, och vi har kommit hit i ditt namn mot denna skara. Herre, du är vår Gud. Låt ingen människa stå dig emot.”

12 [l] Och Herren lät nubierna bli slagna av Asa och Juda så att de flydde. 13 Asa och folket som var med honom förföljde dem ända till Gerar.[m] Av nubierna föll så många att ingen av dem kom undan med livet, för de blev nergjorda av Herren och hans här. Och folket tog ett stort byte. 14 [n] Sedan intog de alla städer runt omkring Gerar, eftersom fruktan för Herren hade kommit över dem. Och de plundrade alla städerna, eftersom det fanns mycket att plundra i dem. 15 Till och med boskapsskjulen bröt de ner, och de förde bort kameler och småboskap i mängd. De vände sedan tillbaka till Jerusalem.