1 David sade till sig själv: ”En dag kommer jag i alla fall att mista livet genom Sauls hand. Det är bäst att jag flyr till filisteernas land. Då måste Saul ge upp och sluta söka mig över hela Israels område, och då är jag fri från hans hand.” 2 [a] David bröt upp och drog med sina sexhundra man över till Akish, Maoks son, kungen i Gat. 3 [b] Han stannade hos Akish i Gat med sina män, var och en med sin familj, David med sina båda hustrur, Ahinoam från Jisreel och Abigail, änkan efter karmeliten Nabal. 4 När man berättade för Saul att David hade flytt till Gat, sökte han inte längre efter honom.

5 David sade till Akish: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, ge mig då en plats i någon av städerna ute på landet och låt mig bo där. Varför skulle din tjänare bo här i kungastaden hos dig?” 6 [c] Då gav Akish honom samma dag Siklag[d], och därför hör Siklag än i dag till Juda kungar. 7 [e] Den tid David bodde i filisteernas land[f] var ett år och fyra månader.

8 [g] Men David drog ut med sina män och de plundrade i geshureernas, girsiternas och amalekiternas land. Dessa stammar bodde sedan gammalt där i landet, fram emot Shur och ända till Egyptens land. 9 [h] När David härjade i landet lät han varken män eller kvinnor leva, men han tog med sig får, kor, åsnor, kameler och kläder och vände sedan tillbaka och kom till Akish. 10 [i] När Akish frågade: ”Var har ni plundrat[j] i dag?” svarade David: ”I Judas del av Negev”, eller: ”I jerachmeeliternas del av Negev”, eller: ”I keniternas del av Negev.” 11 Men David lät varken män eller kvinnor leva och komma till Gat, för han tänkte: ”Annars kan de förråda oss och säga: Så och så har David gjort, så har han betett sig hela tiden när han bott i filisteernas land.” 12 Därför trodde Akish på David och tänkte: ”Han har gjort sig förhatlig hos sitt folk Israel och kommer att bli min tjänare för alltid.”

<- Första Samuelsboken 26Första Samuelsboken 28 ->