4 Samuel gjorde som Herren sade och kom till Betlehem. Men de äldste i staden blev förskräckta när de mötte honom och frågade: ”Kommer du med frid?” 5 [c] Han svarade: ”Ja, med frid. Jag har kommit för att offra åt Herren. Helga er och kom med mig till offret.” Och han helgade Ishai och hans söner och bjöd dem till offret.
6 [d] När de kom dit och han fick se Eliab,[e] tänkte han: ”Det är säkert Herrens smorde som står här inför Herren.” 7 [f] Men Herren sade till Samuel: ”Se inte på hans yttre och hans resliga gestalt. Jag har förkastat honom, för det går inte efter vad en människa ser. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”
8 Då kallade Ishai på Abinadab och lät honom gå fram inför Samuel. Men Samuel sade: ”Herren har inte utvalt honom heller.” 9 Då lät Ishai sin son Shamma gå fram, men Samuel sade: ”Herren har inte utvalt honom heller.” 10 På så sätt lät Ishai sju av sina söner gå fram inför Samuel. Men Samuel sade till Ishai: ”Herren har inte utvalt någon av dem.”
11 [g] Och han frågade honom: ”Är det här alla pojkar du har?” Han svarade: ”Den yngste är kvar, men han vaktar fåren[h].” Då sade Samuel till Ishai: ”Sänd bud och hämta honom, för vi sätter oss inte förrän han kommer hit.” 12 Ishai sände då bud och hämtade David.[i] Han hade röda kinder[j] och vackra ögon och såg bra ut. ”Gå fram och smörj honom”, sade Herren, ”för han är det.”
13 [k] Då tog Samuel sitt oljehorn och smorde[l] honom mitt ibland hans bröder. Och Herrens Ande kom över David från den dagen och framöver. Sedan bröt Samuel upp och gick till Rama.
20 Då tog Ishai en åsna lastad med bröd, en lägel vin och en killing och skickade det med sin son David till Saul. 21 Så kom David till Saul och trädde i tjänst inför honom, och Saul tyckte så mycket om honom att han fick bära Sauls vapen. 22 Saul sände bud till Ishai och lät säga: ”Låt David stanna i min tjänst, för han har funnit nåd för mina ögon.” 23 När så anden från Gud kom över Saul brukade David ta harpan och spela. Då fick Saul lindring och blev bättre, och den onda anden lämnade honom.
<- Första Samuelsboken 15Första Samuelsboken 17 ->- a 1 Sam 15:26, 17:12, Apg 13:22.
- b bjuda in Ishai till offret Ett gemenskapsoffer innebar att man offrade djurets inälvor på altaret åt Gud (3 Mos 7:11f) och sedan delade på resten vid en offerfest.
- c 1 Mos 35:2, 2 Mos 19:10.
- d 1 Sam 17:13f.
- e Eliab ... Abinadab ... Shamma Betyder ”min Gud är far”, ”min far är furstlig” och ”ödeläggelse”.
- f 5 Mos 10:17, 1 Krön 28:9, 20:12, Luk 16:15, Apg 10:34.
- g 2 Sam 7:8, Ps 78:70f, 89:20f.
- h vaktar fåren Utifrån sina erfarenheter som herde skrev David Ps 23 (se även 17:34f).
- i David Betyder ”älskad” (jfr 18:1, Ps 18:20). Född ca 1040 f Kr, troligen smord på 1020-talet f Kr.
- j röda kinder Annan översättning: ”rött hår”.
- k 1 Sam 11:6.
- l smorde Uttryck för invigning till tjänst, beskydd och den helige Ande. Som Herrens smorde var David en förebild till Messias, Davids son (Matt 20:30, 21:9, Apg 10:38).
- m ond Annan översättning: ”sorgsen” (även i 16:15 och 23).
- n en man som kan spela Hovmusiker var vanliga i de större rikenas kungapalats. Musik förknippades med positivt andligt inflytande (2 Kung 3:15, Ps 33:1f, 81:3).
- o harpa Annan översättning: ”lyra” (med eller utan resonanslåda bakom strängarna).