Efesierbrevet Inledning Introduktion: Efesos var ett viktigt ekonomiskt centrum i antiken och berömt för Artemistemplet, där kärleksgudinnan Diana tillbads, se Apg 19:28. Paulus hade grundat församlingen och han bodde här i flera år, se Apg 19:10; 20:31. Apollos, Aquila och Priscilla undervisade församlingen. Senare avskilde Paulus Timoteus till att bli deras pastor under en tid, se 1 Tim 1:3. Brevet är ett av de fyra ”fängelsebreven” som Paulus skrev från Rom. De andra är breven till Kolossai, Filippi och Filemon. Det är troligt att flera av dem skickades samtidigt. Tychikus omnämns som budbärare både i brevet till Efesos och Kolossai, se Ef 6:21; Kol 4:7-9. Struktur: 1. Den troendes position i Jesus, kapitel 1-3. 2. Den troendes gärningar i Jesus, kapitel 4-6. Skrivet: 61 e.Kr. Till: Efesos med omnejd, se vers 1. Brevet är troligen ett rundbrev som skickades till flera församlingar i Mindre Asien, som Smyrna, Pergamon, Laodikea osv. Från: Rom. Brevet är skrivet under Paulus tvååriga fångenskap i Rom, se Ef 3:1; 4:1; Apg 28:30. Författare: Paulus, se vers 1. Budbärare: Tychikus, se Ef 6:21. Med honom fanns även Onesimus. De överlämnar brevet till Efesos och stannar där en tid innan de fortsätter österut med brevet till staden Kolossai och det personliga brevet till Filemon, se Kol 4:7, 9.
1DEN TROENDES POSITION I JESUS (1-3) Hälsning 1 [Från:] Paulus [betyder ”den lille”], genom Guds vilja en apostel (sändebud, ambassadör) åt Jesus den Smorde (Messias, Kristus) till Guds folk som bor i Efesos, de som tror på (är trogna, lojala mot) Jesus den Smorde (Messias, Kristus). [I de äldsta handskrifterna saknas orden ”i Efesos”. Brevet har inga personliga hälsningar, trots att Paulus hade många kontakter i Efesos. Det talar för att brevet var ett rundbrev som lästes upp i flera församlingar. Den kopian som var adresserad till regionens huvudstad Efesos, hade troligtvis med det namnet här i inledningen, medan kopia som hänvisningen i Kol 4:16 syftar på kan ha haft orden ”i Laodikea” i stället.] 2 Låt nåd (Guds oförtjänta favör, välsignelse) vara med er och frid (harmoni, lycka, välgång) från Gud vår Fader och Herren Jesus den Smorde (Messias, Kristus). Lovsång till Gud 3 [Vers 3-13 är en enda lång mening i grekiskan, den längsta i hela Bibeln! Paulus var en lärd man, så anledningen till att han ibland skriver långa meningar beror inte på att han är okunnig i det grekiska språket. I stället är det ett sätt att uttrycka sin entusiasm. På samma sätt som en talare blir ivrigare och pratar snabbare och mer engagerat, blir Paulus engagerad när han börjar skriva om alla välsignelser Jesus har gett den troende, och låter adjektiven flöda!] Välsignad (lovad, prisad) är vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) Gud och Fader, som i den Smorde (Messias, Kristus) har välsignat oss med all den himmelska världens andliga välsignelse.4 I osjälvisk, utgivande kärlek utvalde (personligen handplockade) han oss i honom innan jordens (universums) grund var lagd, för att vara heliga (helgade och avskilda) och utan fläck inför honom (i hans åsyn). 5 Han förutbestämde att vi skulle bli adopterade som hans egna genom Jesus den Smorde (Kristus) – efter hans önskan (längtan) och vilja – 6 [så att vi kan ge honom] pris och ära för den underbara (ljuvliga) nåden, vilken han så fritt gav till oss genom den alltid älskade.
7 I honom [Jesus] har vi: Befrielse (förlossning, betalning av ett pris) genom hans blod. Förlåtelse för våra överträdelser (synder, tillkortakommanden, brister) genom hans rika nåd (favör, kraft) 8 som han i överflöd har gett till oss med all vishet (teoretisk kunskap, grekiska ”sophia”) och insikt (förstånd, förmåga att praktiskt kunna tillämpa visheten på rätt sätt). 9 Han har låtit oss få veta sin dolda vilja (hemliga plan och syfte, sin viljas mysterium). Det är helt i linje med hans goda (glädjefyllda) önskan som han förutbestämt genom sig själv. 10 Han planerade att vid tidsepokernas fullbordan [när det nuvarande styret över jorden har uppfyllt sitt mått], i den Smorde (Messias, Kristus) lägga (placera, förena) allt i himlarna och på jorden under hans ledarskap. 11 I honom [genom att vår ande är ett med Jesu Ande] har vi också fått ett arv, eftersom vi på förhand har blivit utvalda av honom som (aktivt deltar och medverkar och) låter allt ske efter sin vilja och sitt beslut, 12 så att vi som tidigare [innan tidens slut] har satt vårt hopp i den Smorde (Messias, Kristus) ska leva för att prisa och ge honom ära. 13 I honom har ni också hört det sanna ordet, det glada budskapet om er frälsning (befrielse, bevarande, helande, trygghet), och satt er tro (tillit) till honom. Ni blev beseglade (märkta) med den utlovade helige Ande (ni har fått den helige Andes sigill). 14 Den [helige Ande] är en handpenning (garanti, ett sigill) på vårt arv fram till den fulla återbetalningen av Guds egendom [hans folk], för att hans ära (majestät, härlighet) ska prisas. [Ett sigill var den märkning som garanterade att en försändelse kom fram intakt till mottagaren, på samma sätt är den helige Ande den garant som gör att vi kommer fram till vår destination.] Tacksägelse och bön 15 Därför [på grund av de underbara sanningarna i tron som beskrivits i vers 3-14, och särskilt de två sista verserna om den helige Ande], och eftersom jag [Paulus] har hört om er tro på Herren Jesus och er kärlek (som är osjälviskt utgivande) till alla de heliga (Guds folk) 16 upphör jag inte att tacka [Gud] för er, när jag nämner er i mina böner (en tacksägelse med glädje som väller fram inifrån). 17 Jag ber att vår Herre Jesu den Smordes (Kristi) Gud, härlighetens Fader ska ge er en ande av vishet (insikt, gudomlig kunskap) och uppenbarelse (att synliggöra något som varit dolt), så att ni får full kunskap om honom. 18 Att era förstånds ögon ska få flöda i ljus så att ni kan se [verbformen indikerar att ögonen har öppnats i dåtid med ett nuvarande resultat att de nu kan ha en klar förståelse av]: Vilket glädjerikt hopp han har kallat er till. Hur rikt på härlighet (ära) hans arv är i de heliga (hans folk). 19 Hur enorm (omätbar, obegränsad, överlägsen) hans styrka (makt) är i oss som tror, i enlighet med den verksamma (operativa) styrkan av hans (manifesterade) makt. 20 Samma kraft använde han i den Smorde (Messias, Kristus) när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida [Ps 110:1; Apg 2:34] i den himmelska världen. 21 Högt över varje: ärkehärskare (ledare från urgamla tider, militär term för general, den högsta ledaren) och auktoritet (militär term för delegerad auktoritet) och makt (makt utifrån antal, militär term för kraften av en stor armé) och härskare (herre, som har makt över en region) och över varje namn på allt som är namngivet [över varje titel som kan ges, över varje sjukdom, ja över allting som har ett namn, se Rom 8:38] inte bara i den här tidsåldern, utan också i den kommande. 22 Gud har lagt allt under Jesu fötter [Ps 8:7] och utsett (krönt) honom till att vara församlingens huvud, 23 som är hans kropp, helheten som kontinuerligt uppfyller allt i alla [hela skapelsen, för i den kroppen bor fullheten av Jesus som gör allt helt, och fyller alla överallt med honom själv].
Efesierbrevet 2 ->
4 I osjälvisk, utgivande kärlek utvalde (personligen handplockade) han oss i honom innan jordens (universums) grund var lagd, för att vara heliga (helgade och avskilda) och utan fläck inför honom (i hans åsyn). 5 Han förutbestämde att vi skulle bli adopterade som hans egna genom Jesus den Smorde (Kristus) – efter hans önskan (längtan) och vilja – 6 [så att vi kan ge honom] pris och ära för den underbara (ljuvliga) nåden, vilken han så fritt gav till oss genom den alltid älskade.