1 Om det uppstår en profet i er mitt eller en drömmare som drömmer drömmar och han ger er ett tecken eller ett under, 2 och tecknet eller undret sker som han har talat till er om och sagt: ”Låt oss följa andra gudar som du inte känner och tjäna dem”, 3 då ska du inte lyssna till orden från den profeten eller på den som drömmer drömmar, för Herren din Gud (Jahveh Elohim) sätter dig på prov för att veta om du älskar Herren din Gud (Jahveh Elohim) med hela ditt hjärta och med hela din själ. 4 Du ska vandra efter Herren din Gud (Jahveh Elohim) och honom ska du vörda (frukta) och hans budord (tydliga befallningar – hebr. mitzvot) ska du hålla (vakta, skydda, bevara) och du ska lyssna till hans röst och tjäna honom och till honom ska du hålla dig (bokstavligt klistra fast dig vid). 5 Och profeten eller drömmaren som drömmer ska du döda eftersom han har talat perverst mot Herren din Gud (Jahveh Elohim), som fört dig ut ur Egyptens land och befriat dig från slavhuset, för att få dig att gå åt sidan från vägen som Herren din Gud (Jahveh Elohim) befallt dig att vandra på. Så ska du ta bort ondskan från din mitt.

6 Om din bror, din mors son eller din son eller din dotter eller hustrun i din famn eller din vän som är som din egen själ (en själsfrände) förleder dig i hemlighet och säger: ”Låt oss gå och tjäna andra gudar” som du inte känner, varken du eller dina fäder, 7 av folkens gudar som finns runtomkring dig, nära dig eller långt bort från dig, från jordens ena ända till jordens andra ända, 8 ska du inte samtycka med honom, inte heller lyssna på honom, inte heller ska dina ögon tycka synd om honom, du ska inte skona och du ska inte gömma (skydda) honom, 9 utan du ska se till att verkligen döda honom, din hand ska vara först över honom för att döda honom och därefter folkets händer. [Stening var metoden som man dödade med och här beskrivs att den som hört vad som sagts i det fördolda ska vara den som kastar den första stenen.] 10 Och du ska stena honom med stenar så att han dör, eftersom han har försökt att locka bort dig från Herren din Gud (Jahveh Elohim) som förde dig ut ur Egyptens land ut från slavhuset. 11 Och hela Israel ska höra och frukta och ska inte mer göra sådan ondska som denna i sin mitt.

12 Om du hör rykten om någon av dina städer som Herren din Gud (Jahveh Elohim) har gett dig för att bo i, som säger: 13 Några människor, Belijaals [ordagrant: den värdelöse, men även ett judiskt namn på Satan] söner, har gått ut från din mitt och har dragit med sig invånarna i sin stad och sagt: ”Låt oss gå och tjäna andra gudar som vi inte har känt”, 14 då ska du fråga och utforska (undersöka) och noga ta reda på och se om det är sant att dessa ting, att sådana avskyvärda ting, är gjorda i din mitt, 15 och du ska slå, slå invånarna i den staden med svärdsegg, förgöra dem fullständigt och allt som är därinne och dess boskap med din svärdsegg. 16 Och du ska samla allt tillspillogivet därifrån mitt på den öppna platsen (torget) och bränna det med staden i eld, allt det tillspillogivna till Herren din Gud (Jahveh Elohim), och den ska bli en ruinhög (höjd som uppstått genom upprepad bosättning – hebr. tel) för alltid, den ska inte byggas upp igen. [Ett exempel är staden Ai, se Jos 6:18-19; 7; 8:28. Hebreiska termen cherem används för ”heligt krig”.] 17 Och inget av det avskilda ska finnas (vara fastklistrat) vid din hand för att Herren (Jahveh) ska vända bort sin vredes häftighet och ge dig nåd (oändlig barmhärtighet – hebr. rachamim) och ha nåd (evigt förbarmande – hebr. rachamim) med dig och föröka dig som han har lovat (sjufalt svurit en ed till – hebr. shaba) dina fäder, 18 när du lyssnar till Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), röst för att hålla (vakta, skydda, bevara) hans befallningar (de tydliga budorden – hebr. mitzvot) som jag befallt (hebr. tsavah) dig idag för att göra det som är rätt i Herren (Jahvehs), din Guds (Elohims), ögon.

<- 5 Moseboken 125 Moseboken 14 ->