3 Zet ŋotekŋaŋ mobotnaŋ neŋ kukŋaŋgat zemâtâtnanaŋaŋ keyegak inmagen koti diindowanen kapigok: Kilais ek eweŋan Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zemâtâtpepeŋaŋ keyet kataŋ ningalen yommgat dopmaŋ gakiye. 4 Mti Kawawaŋgalen Zet Itnaŋanen zenzeŋaŋ keyet kataŋ kumti met am sumen bewienaŋ kasup tuk etaŋ tati naman gakikiengatnaŋ gilik zemti wage. 5 Gakikiengatnaŋ wati ŋeŋaŋ Pita sokbemsaye eyetnaŋ nembaŋane sokbemindaye. 6 Eyetnaŋ zet zapat zenze anene 500 sebempein kegogak sokbemindame ekmâbien. Am ekŋen ke ekbien ke notnaŋ gakiwien ma notnaŋ ekŋen ewe tapmaip. 7 Eyetnaŋ Zekop sokbemsamti met nembaŋane ekŋen ilindiŋ sokbemindaye. 8 Bam penaŋ neŋmagen pempetuk sokbemname ekban. Neŋ ekmak ku mamaŋaŋaŋgut kegok sokbemnamti an zet tim palakŋaŋ bembeyet an bekanaŋ neŋ nakumtetiye.
9 Neŋ an Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemindemti indakumtetiye ekŋen kemagengatnaŋ neŋ toweweŋaŋ penaŋ. Tipman baenen neŋ Kawawaŋgalen maŋge indom walet mamteman keyepmti Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke name ŋep penaŋ ku mambein. 10 Yaŋgut neŋ alak Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembeyet ombemnemti nakumtetitiŋaŋ kwit ke timti talap ke pe Kawawaŋgalen keŋ taoletnaŋgapmti tiwan. Âpme Kawawaŋgalen keŋ taolet ke penaŋepiŋ ku beye yek penaŋ. Neŋ mulup mban keyaŋ Kawawaŋgalen buŋam zapat zempalakŋaŋ bembe ombemindemti indakumtetiye notnne silim indemti omba penaŋ mban. Kegok mban ke nanak ku mban; Kawawaŋaŋ keŋ taolet mnamti napmukulem mme mban. 11 Âpme neŋ ma ekŋenaŋ buŋam zapat kwep keyegak mkoti zempalakŋaŋ bemann in zet ke nâmkiŋpemti maip.
Zisas gakikiengatnan wageyepmti nin kegogak gakikiengatnaŋ wapmâbanup
12 Nin Kilais gakikiengatnaŋ wawatnaŋgalen zapatnaŋ diindomangut inmagen notnaŋaŋ gakikiengatnan wawat ku tazin manzeip. 13 Ekŋenaŋ zet tazeip ke penaŋ benak beme, Kilaisiyaŋ gakikiengatnan wage zet ke kegogak penaŋ yek. 14 Kilais ku watnak ze Kawawaŋgalen Zet Zapat Dolakŋaŋ Penaŋ zemkawaŋ bembenn ma ingat nâmkiŋpepeŋin penaŋepiŋ bemâtnak. 15 Âpme nin Kawawaŋgat zewenn egaŋ Kilais gakikiengatnaŋ mme wage. Naman in gakikiengatnaŋ wawat ku tazin zewiegen nin Kawawaŋgalen zet zapat zemyuŋguŋgu an bewenek. 16 Am gakikiengatnaŋ ku mawalip kegok zewanup beme nin Kilaisiyet kegogak gakikiengatnan wage ku zewanup. 17 Kilais gakikiengatnan ku watnak ze nâmkiŋpepeŋin belakŋaŋ beme, yomin asesekgalen selin ŋen ku tatindanak. 18 Ma am notnaŋ Kilais nâmkiŋpemti gakiwien ekŋen kogogak waleletgalen zapat bewiek. 19 Nin Kilais manâmkiŋpenup ke msalen mama tapmanup kapiyelen kwitnaŋ kwitnaŋ etaŋ benak beme nâmkiŋpepe keboŋ ke kembeŋaŋmak.
20 Yaŋgut kegok yek. Kilais ek penaŋ gakikiengatnaŋ am gakikiŋaŋ ŋeŋaŋ bemindamti wageyaŋ mamain. 21 An ŋenaŋ yaŋbem gakiyeyepmti nin maŋgakimann delaŋ zein. Yaŋgut an ŋenaŋ kegogak yaŋbem wageyepm nin wabanup. 22 Nin Adamgat sip butnaŋ keyepmti maŋgakimann delaŋ zein. Sepem kegogak Kilaismak tususun tazin keyepmti gakikiengatnaŋ wapmâbanup. 23 Gakikiengatnaŋ wawat ke setnaŋ kapigok penaŋ sokbesâpm: Kilais ek ilak Bipmaŋ Kawawaŋaŋ mme wage. Âpme Zisas kosâpm kan keyet egalen amŋaneyaŋ kegogak wapmâbep. 24 Kawawaŋaŋ kululuŋ ma msat kapi aseksâpm, kan keyet Zisasiyaŋ msatgalen amobotnaŋin sambe ma Sadaŋgalen mulup anene ma winde sakam ikŋak ikŋak timtot indemti egaŋ ikŋak etaŋ Amobotnaŋin tabe. Ke ilak Kawawaŋgalen zemâtâtât katnanen mama ke sokbeme mtati Bipmaŋ same Kawawaŋaŋ damuŋ mbe. 25 Kan keyet Kawawaŋaŋ kasaŋene sambe timtot indeme setnaŋ kandeŋan tamâpme Nemuŋaŋ nâmpeme kwitnaŋ kwitnaŋ sambeyet Amobotnaŋin tabe. 26 Kawawaŋaŋ an kasa notnaŋ mtot indem metiŋgut gakiki windeŋaŋ bekegogak mtot pewe. 27 Kawawaŋgalen Zet Itnaŋaŋ pigok zemkawaŋ bembeŋaŋ,
“Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan maŋge bempewe.” (Sam 8:6)
Zet ke Kawawaŋgat eyo ku zenzeŋaŋ enenogat Egaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan maŋge bemindewe. 28 Kawawaŋaŋ am ma kwitnaŋ kwitnaŋ sambe Kilaisiyet kandeŋan yaloŋpemti Kilais naman ikŋaŋgat kandeŋan pewe. Mti Kawawaŋaŋ ikŋaŋ Kilais ma am ma kwitnaŋ kwitnaŋ damuŋ mme delaŋ zewe.
“Seŋen mene gakiwanupgat alak tu meu akuman kwaopme nim wiaŋwiaŋ temaŋ mne.” (Aizaya 22:13)
33 Am mama mimiŋin bekanaŋ ekŋenaŋ zet kelakŋaŋ mti indatetim mebep beme ingalen mama mimi dolakŋaŋ ke mme bekanaŋ bewe. 34 In yom mamip ke katikpeit. Mti eksemti mamambep. Inmagen notnaŋaŋ Kawawaŋgat yaŋaŋ dolakŋaŋ ku nâmâtâlip ke sakambukŋaŋmak.
Gakikiengatnaŋ sek alakŋaŋ timti wabanup
35 Notnaŋ ekŋenaŋ kapigok mene yaŋkwesiwiek, “Gakikiŋaŋ ekŋenaŋ zigok mti wabep ma sek sepemin ziboŋmak wabep?” 36 Yaŋkwesisi ke ku nâmâtâti belak kileŋ zenzeŋaŋ. Alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke mamaŋaŋ sambume dukŋaŋ alakŋaŋ makwazin. 37 In alik alik katnaŋ notnaŋ maondeip ke dukŋaŋ mitimti ku maondeip. Nin saŋgom ma kawek mee keboŋ ondemann dukŋaŋ ŋeŋaŋ pataŋ zemkwapme bam sinaŋ betnaŋ mamin. 38 Âpme Kawawaŋaŋ zemâtâtpeye keyet kataŋ kwati penaŋaŋ ikŋaŋ keyek masokbein ma katnaŋ kegogak sepem ikŋak ikŋak masokbein. 39 Sekŋnaŋgat yaŋaŋ kegogak sepemaŋ kwep penaŋ yek. Am ningalen sek sepem ikŋak ikŋak ma soŋgom ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma age ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak ma tuyengalen soŋgom ekŋen kegok sekŋ sepeman ikŋak ikŋak. 40 Msat kululuŋ palen kwitnaŋ kwitnaŋ tazin ke kululuŋen ekŋen sepemin ikŋak ikŋak ma msalen ekŋen kegogak sek sepemin ikŋak ikŋak. 41 Ma kasup ek busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma eyoŋga ek kegogak busatnaŋaŋ sepemaŋ ikŋak ma wenzim ekŋen kegogak busatnaŋin sepemaŋ ikŋak ikŋak. Wenzim notnaŋ ekŋenaŋ nolineyet busatnaŋin sebemindemti ego egoŋaŋmak tapmelip.