4 Pero re Jesús xubij cha: Tz'iban can chupan re ruch'abal re Dios che re ache man xe-ta riq'uin re vay nuvel-va ruc'aslen, xa can nuvel-va chuka' ruc'aslen riq'uin re ruch'abal re Dios.[e]
5 Y jare' tak re itzel xuc'uaj-a re Jesús pa rue' jun loma re camas naj jotal, y xa pa jun rato xuc'ut ronojel naciones chin re ruch'ulef chach re Jesús. 6 Y c'are' re itzel xubij cha re Jesús: Yen ninjach pan ak'a' re quik'ij ronojel re naciones re' chin naban gobernar pa quive' y xabanchok cha ninya-va can, roma pa nuk'a' yen jachon-va can.[f] 7 Y vo xa rat yaxuque' chinoch y naya' nuk'ij, ronojel c'a re' xtoc avichin, xcha' re itzel cha.
8 Pero re Jesús xubij cha: Cabiyin, y man chic quinanak rat Satanás. Roma chupan re ruch'abal re Dios re tz'iban can, nubij: Xaxe c'a re Kajaf Dios takaya' ruk'ij y xaxe chuka' reja' takabana' rusamaj,[g] xcha' re Jesús cha.
9 Y c'are' re itzel xuc'uaj chic-a re Jesús c'a pa tenemit Jerusalén, y xuban cha che xjote-a c'a pa rue' re namalaj rachoch re Dios roma camas naj jotal chicaj. Y tak jec'o chic chire', re itzel xubij cha re Jesús: Tatorij-ka-avi' vova', rat re yabin che yat Ruc'ajol re Dios.[h] 10 Roma chupan re ruch'abal re Dios re tz'iban can, nubij:
12 Pero re Jesús xubij cha re itzel: Yen can man nintojtobej-ta re Dios. Roma chupan re ruch'abal re Dios re tz'iban can nubij che man takatojtobej re Kajaf Dios.[j]
13 Y tak re itzel man nuvel-ta chic andex nuban cha re Jesús chin nitzak pa ruk'a', xuya' can jun tiempo.[k]
20 Y re Jesús xutz'apij re libro re xuban leer chiquivach re vinak re jec'o chupan re nema-jay re anche' nitzijos-va re ruch'abal re Dios re nibex sinagoga cha. C'are' xuya' can cha jun ache re nisamaj chire', y c'are' xbetz'uye'. Y re vinak niquitzu-niquitzu-apo. 21 Y reja' xch'o y xubij: Ja chupan re i-tiempo yex nibanataj-va re rubin can re Dios chupan re libro re', xcha'.
22 Y conojel re vinak re quimalon-apo-qui' chire', otz niquitz'at re Jesús[r] y chuka' nika chiquivach re utzulaj tak ch'abal re xe'rubij chique, can anchique-la xquic'axaj, roma man jun bey quic'axan quire' ancha'l re xe'rubij[s] chique. Y chuka' re vinak re' niquibila' chiquivach: Xa jare' re ruc'ajol re José,[t] ye'cha'.
23 Y re Jesús xubij chic chique: Yen can ntaman re andex ninojij chuij roma nibij: Vo xa re Jesús re' can nitiquir-va ye'rubanala' milagros, man xe-ta pa tenemit Capernaum que'rubanala-va. Can que'rubanala' chuka' vova' pa rutenemit.[u]
24 Y chuka' xubij chique re quimalon-qui' chire': Re jun rusamajel re Dios re nibex profeta cha, man niquinimaj-ta tak napon pa rutenemit,[v] roma aj-chire'. 25 Y yen nimbij che yex itaman re xbanataj pa ru-tiempo re Elías re rusamajel re Dios re xbex profeta cha, tak oxe' juna' y nic'aj manak job xuban. Can katzij-va che je q'uiy malca'n tak ixoki' jec'o chupan re tiempo re' tak camas viyjal xpa pa rue' re ka-nación Israel.[w] 26 Pero re Dios man xutak-ta re Elías pan Israel re rutenemit re Dios, chin che xuto-ta jun chique re malca'n tak ixoki' re jec'o chire'. Reja' xutak-a re Elías riq'uin jun malca'n-ixok re c'o c'a pa jun tenemit rubini'an Sarepta.[x] Y re tenemit re' c'a chunakaj re tenemit Sidón c'o-va-apo. 27 Y can quire' chuka' xbanataj quiq'uin re xe'yavaj pa ru-tiempo re Elías re rusamajel re Dios re xc'ue' ajuer can, re xbex profeta cha. Pa ru-tiempo re Eliseo, chire' pa nación Israel, je q'uiy re je'ac'ayon re jun yabil rubini'an lepra. Pero re Dios man xrajo-ta chuka' che c'o-ta jun re xc'achojsas cha re ruyabil ruc'alvachin, xaxe c'a re Naamán re xrajo' re Dios che xc'achojsas y reja' jun ache aj-Siria.[y]
28 Y re vinak re quimalon-apo-qui' chire' pa nema-jay re anche' nitzijos-va re ruch'abal re Dios re nibex sinagoga cha, tak xquic'axaj re xubij-ka re Jesús chique, xyacataj quiyoval. 29 Y xe'beyacataj-pa, y xquilisaj-a re Jesús chuchi' re tenemit. Re jun tenemit re' chach jun loma c'o-va. Mare' re vinak xquic'uaj-a c'a pa rue' re loma chin ne'quichocomij-pa. 30 Pero re Jesús choj xel-pa chiquicojol re vinak y xba.[z]
33 Y chire' pa nema-jay re anche' nitzijos-va re ruch'abal re Dios re nibex sinagoga cha, chire' chiquicojol re vinak c'o-apo jun ache re c'o jun itzel espíritu riq'uin. Y re itzel espíritu re c'o riq'uin re ache, jun pa ruchi' xuban tak xch'o,[cc] 34 y xubij cha re Jesús: ¿Andex najo' chaka yoj, rat Jesús re yat aj-Nazaret? ¿Xapa chin che yojaq'uis? Yen ntaman yat anchique rat y mare' ntaman che rat can yat lok'olaj[dd] Ruc'ajol re Dios, xcha'.
35 Pero re Jesús xubij cha re itzel espíritu: Ch'oj-achi'. Catel-a riq'uin.
37 Y re vinak re jec'o chupan re lugares re jec'o chunakaj re tenemit Capernaum, xquic'axaj re ye'rubanala' re Jesús. Cha'nin c'a xba rutzijol re Jesús.[ee]
44 Y ja quire' xubanala' re Jesús pa Galilea, can xutzijoj re ruch'abal re Dios pa tak nema-jay re anche' nitzijos-va re ruch'abal re Dios re nibex sinagoga cha.[ll]
<- SAN LUCAS 3SAN LUCAS 5 ->- a Is 11.2; 61.1; Mt 4.1; Mr 1.12; Jn 3.34.
- b Lc 2.27; Jn 1.33.
- c Gn 3.15; Ex 34.28; 1 R 19.8.
- d He 2.18; 4.15.
- e Dt 8.3; Ef 6.17.
- f Jn 12.31; 14.30; Ap 13.2, 7.
- g Dt 6.13; 10.20.
- h Mt 4.5; 8.29; Ro 1.4; 1 P 5.8.
- i Sal 91.11.
- j Dt 6.16.
- k Jn 14.30; Stg 4.7.
- l Mt 4.12; Hch 10.37.
- m Is 52.13.
- n Mt 2.23; Mr 6.1.
- o Hch 13.14.
- p Sal 45.7; Is 11.2-5; 42.1; 50.4; 59.21; Dn 9.24.
- q Lv 25.8; 2 Co 6.2.
- r Sal 45.2; Pr 10.32; Mr 6.2.
- s Mt 13.54; Lc 2.47.
- t Jn 6.42.
- u Mt 4.13; 11.23; 13.54; Mr 6.1.
- v Mt 13.57; Mr 6.4; Jn 4.44; Hch 22.3, 18-22.
- w 1 R 17.9; 18.1; Stg 5.7.
- x 1 R 17.9.
- y 1 R 5.14.
- z Jn 8.59; 10.39; 18.6, 7; Hch 12.18.
- aa Mt 4.13; Mr 1.21.
- bb Mt 7.28, 29; Tit 2.15.
- cc Mr 1.23.
- dd Sal 16.10; Is 49.7; Dn 9.24; Lc 1.35; Hch 2.31.
- ee Sal 72.8; Mi 5.4.
- ff Mt 8.14; Mr 1.29; 1 Co 9.5.
- gg Sal 103.3; Lc 8.24.
- hh Mt 8.16; Mr 1.32.
- ii Mr 1.25, 34; 3.11.
- jj Mr 1.35.
- kk Mr 1.14, 15; Hch 10.38; Ro 15.8.
- ll Mr 1.39.