1 ’Yompor poʼcohuenña ñeñt̃ att̃o ayochreshat̃tena ña pueʼntañot̃, ñeñt̃paʼ añ tomaʼntena ñeñt̃ atet̃ pena puesheñarr aneʼtañ. Ñañapaʼ ahuat̃ecma ahuaʼmuen eʼnyenayaʼ acheñ ñeñt̃chaʼ taruasat paʼmro oʼch t̃oteññañetaʼ puenarem̃. 2 Ñeñt̃ allpon entospaʼ atet̃ otosanet: “Amaʼt semno oʼch setaruasenaʼ naʼmro. Pamt̃aʼtetspaʼ netsaʼtasach allpon quelle ñeñt̃ pat̃err denario.”[a] Ñetñapaʼ eʼñe pocteʼ eñchet allent̃a mueñanet paʼmro, allchaʼ t̃otoset narmetsmo. 3 Oʼña enomeʼtaʼmuenpaʼ oʼ alla ahuerrerr allecma shontena acheñeneshaʼ ñeñt̃ eʼnyeneʼ taruas. Allñapaʼ entuerranerr tama allponsheña, ñetpaʼ ama es otteneto. 4 Ñañapaʼ atet̃ otosanet: “Sapaʼc̈hoʼña ñerraʼm semneʼpaʼ oʼch setaruasaʼ naʼmro; napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.” Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a ahuanmuet paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmetsmo. 5 Allempo c̈hap poctopaʼ alla ahuerrerr aneʼtañ, alla entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro allchaʼ t̃otoset ñamet narmets. Oʼña ellerrenmochpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ. Ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe att̃ecma otuerraneterr ñeñt̃ atet̃ otan ñorraʼ poʼpotantañ. Ñetpaʼc̈hoʼña allent̃a mueñerraneterr paʼmro. 6 Att̃eña oʼ ellerrenpaʼ oʼ alla ahuerrerr, allñapaʼ entuerranerr poʼpotantañ acheñ, ñetpaʼc̈hoʼña ama es otteneto. Ñetpaʼc̈hoʼña atet̃ otuerraneterr: “Sapaʼ ¿esoʼmareʼtña att̃a sellapeneʼt̃ t̃omc̈haʼtyesetsña arrma? Amaña es sotteno.” 7 Ñetñapaʼ atet̃ ochet: “Yapaʼ amacaʼyeña eseshayeʼ yetaruasatenaye ñeñt̃oʼmarcaʼye ama es yotteno.” Ñañapaʼ atet̃ otanet: “Ñehua, sapaʼc̈hoʼña oʼch ahues naʼmro, amaʼt mameshapaʼ setaruasaʼnen. Napaʼ netsaʼtasach allpon ñeñt̃ poctetsa.” 8 Oʼña puenasoʼtenpaʼ aneʼtaññapaʼ otosan ñeñt̃ cohuam̃peneʼ allohuen paʼtaruasañer: “T̃eʼpaʼ oʼch pec̈horeʼter ataruasañneshaʼ, oʼch petsaʼtyesapuerranet eʼñe puesheñaʼttsocmuet. Añchaʼ ñanom petsaʼtapuerra ñeñt̃ taruasosets chentaʼ allot̃eñach p̃amot̃ech tsaʼtyesapuerrahuet att̃ot̃ach petsaʼtuanet ora allohuenet amaʼt ñeñt̃ aromtañohuen.” 9 Ñeñt̃ña taruasosets ellerronet̃ ñetñapaʼ oʼ huac̈herret. Eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃etyesapuerret ñeñt̃ pat̃err denario. 10 Att̃eña allempo oʼ huac̈herra ñam̃a ñeñt̃ taruasosets ahuat̃ecma, ñetñapaʼ c̈ha otenapuetañ ñatoʼ atonchaʼ atsaʼtaret̃tapuerret. T̃arraña ñetpaʼc̈hoʼña eʼñe puesheñaʼttsocmuetpaʼ eʼñe allponeshacma atsaʼtaret̃tapuerret ñeñt̃ pat̃err denario. 11 Allempo agapetpaʼ ñetñapaʼ c̈ha poʼpoñ entet, c̈ha eʼmoñeʼtueret aneʼtañ. 12 Ñeñt̃oʼmarña atet̃ ochet: “Añeneshaʼ ñeñt̃ huapatsa chentaʼpaʼ ñetñapaʼ mamesha taruasoset. Eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerranet ñeñt̃ eʼñe allpon petsaʼtapuerrya yam̃a. Amaʼt yapaʼ oʼ yellapen yaʼñetseʼ yetaruas, nanac etay atsrret̃ all yetaruasen. Esoʼmareʼtña eʼñe allponeshacma petsaʼtapuerrya ñeñt̃ allpon petsaʼtapuera ñam̃a ñeñt̃ taruasosets mameʼ.” 13 Allempo atet̃ otuer ataruasañ, aneʼtaññapaʼ atet̃ och: “Ama, masheñchaʼ, c̈hoyeʼ neshquënpe, eʼñe allpona netsaʼtenp̃a ñeñt̃ allpon yaʼpoctataʼmuen aromtaña. 14 T̃eʼpaʼ p̃anerr pec̃llayor, orrerrep̃. Napaʼ eʼñe pocteʼ nenteñ na allponchaʼ netsaʼcha ñeñt̃ huapatsa chentaʼ allpon netsaʼtasa sam̃a. 15 Sapaʼ amaʼt pocteyeʼ senteñe allpon ñeñt̃ eʼñe nocma napaʼ eʼñech atet̃ nepeʼ ñeñt̃ atet̃ nemnen na. Ñatoʼ t̃arroʼmart̃eʼ c̈ha mueneʼ seʼmoñeʼtenenñaʼ napaʼ atarrcaʼye amuerañan.” 16 Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch noterrserr: Ñeñt̃ ama esoyeʼ senteno sa t̃eʼ t̃arraña ñetña allempopaʼ atarrchaʼ asherben enterranet Yompor. Ñeñt̃ña atarr asherben sentyen t̃eʼ, ñetña allempopaʼ amach tama asherbenayeʼ enterraneto Yompor. Ñeñt̃oʼmar t̃eʼpaʼ oʼch alla noterrserr: Amaʼt shonteñña ñam̃a ñeñt̃ ahuaʼñaret̃ ñeñt̃chaʼ neyochreshaʼ neperreñ, t̃arraña ñetpaʼ eʼñe puesheñaʼttseta ñeñt̃chaʼ eʼñe pocteʼ nenterr na ñeñt̃chaʼña eʼñe neyochreshaʼ neperr poctacma.
17 Jesúspaʼ ahuenerr Jerusaléñonet̃ pueyochreshohuen. Oʼ ahuanenan pueyochreshaʼ aʼyent̃eyeʼ allñapaʼ atet̃ otnenanet:
18 —T̃eʼ poʼñoc̈h oʼ ahueney Jerusaléño, allchaʼ pomataterrnet na Ñeñt̃en Acheñetosets. Añchaʼ nerrmaterreʼ ñeñt̃ paʼm̃chaʼtaret̃erneshaʼ pen allohuen judioneshaʼ poʼcornaneshar ñam̃a ñeñt̃ atarr etsotayenayeñ ñoñets ñeñt̃ atet̃ anaret̃. Ñetñapaʼ atet̃chaʼ otyesnet naʼmtsaret̃terrepaʼtoʼ, 19 oʼch pomuerrnet poʼpoñ acheñesho ñeñt̃ ama judioneshayaye. Ñetña puecheʼtatseteñot̃etanpaʼ allchaʼña achm̃areʼterrnet, ashterrnetchaʼ, att̃ot̃chaʼña oʼch corsoʼtam̃perrnet, t̃arraña pomaʼpamtañoch alla netanterra.
20 Allempoñapaʼ ponmosya ñeñt̃ pachor pen Jacobo ñam̃a Juan ñeñt̃ Zebedeo puechemereshaʼ. Huapa epuet epsheñoʼmar puechoyor, ñañapaʼ concorpanaʼtosana Jesús att̃och es enamos. 21 Jesúsñapaʼ atet̃ otap̃:
22 Jesúsñapaʼ atet̃ otanet:
23 Ñañapaʼ alla oterraneterr:
24 Añña poʼpotantañ pueyochreshaʼ ñeñt̃ c̈harrasheña allempo eʼmet ñeñt̃ atet̃ enamuen Jacobo epuet paʼmoʼnasheñ Juan, ñetñapaʼ ama pocteyeʼ eñcheto c̈ha mueneʼ eʼmoñeʼchet. 25 Allempoña Jesúspaʼ alla c̈horeʼterranet allohuen eʼñe ñesho ñeñt̃paʼ atet̃ otanet:
29 Allot̃ñapaʼ alla meterreterr Jericót̃paʼ cot̃aʼhuanererr shonteʼ acheñeneshaʼ. 30 Allchaʼ oñmuetpaʼ allñapaʼ ahuepaʼt anorros epsheña aporoʼyet̃ eʼñe t̃oñetop̃ño. Ñetña eñotataret̃tet añ huetsa Jesús. Ñeñt̃ña aporoʼyet̃paʼ allent̃a rranareʼtapet Jesús, ñeñt̃paʼ atet̃ otapet:
31 Acheñeneshaʼñapaʼ c̈ha mueneʼ cheʼptareʼtnometña aporoʼyet̃, atet̃ otoset:
32 Jesúsñapaʼ alla t̃omos oʼ c̈horeʼtanetpaʼ atet̃ otanet:
33 Ñetñapaʼ alla otereterr:
34 Jesúsñapaʼ allent̃a muerosanet att̃oña ñapaʼ aʼp̃llaclleʼchosanet. Aʼp̃llaclleʼchuanetpaʼ aporoʼyet̃ñapaʼ allorocma enterret eʼñe cohuen. Eʼñe cohuerrtsetpaʼ c̈ha cot̃aʼnmuet ñamet Jesús.
<- SAN MATEO 19SAN MATEO 21 ->-
a Denariopaʼ quelle ñeñt̃ allpon tsaʼtenet pamt̃arr ñeñt̃ taruasets all paʼnyo.