4 Puesheñaʼtetspaʼ pocteʼ eñchet oʼ ameʼñyet Jesús ñeñt̃oʼmar ñetpaʼ yemteñet Pablo ñam̃a Silas. Ñam̃a shonteʼ griegoneshaʼ ñeñt̃ ahuat̃ot̃eñ cohuen cot̃apeʼchets Partsocoppaʼ oʼ ameʼñeñet Jesús. Ñam̃a shonteʼ coyaneshac̈hno ñeñt̃ eʼñe cohuen entyen acheñeneshaʼ ñetpaʼc̈hoʼña oʼ ameʼñerret ñam̃et. 5 Judioneshaʼña ñeñt̃ ama ameʼñetsopaʼ ama pocteyeʼ enteñeto att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch yemchet Pablo, ñeñt̃oʼmarña puesopeʼcheñot̃etpaʼ oʼ eʼmoñeʼchet. Ñeñt̃oʼmarña aʼsechet puesheñaʼtets acheñ ñeñt̃ ama tama es sherbetso ñeñt̃ att̃a ellapetseʼt̃ anorrets all shontena acheñeneshaʼ. Aʼsechet oʼch apc̈hachet shonteʼ acheñ att̃och eʼmoñeʼtachet Pablo. Ñetña paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ ahuanmuet Jasón paʼpacllo all aʼposa Pablo ñam̃a Silas. Oʼpachet errot̃enot̃paʼ oʼt̃eʼ c̈haʼnmac̈haʼtet aʼyot̃ att̃och acheñeneshaʼpaʼ oʼch rromuet. 6 Allempoña c̈hac̈haʼtet Jasón paʼpacllopaʼ t̃arraña ama entaret̃teto. Ñapt̃a rromuet Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñetsa. Ñetaña anmaret̃tatset am̃chaʼtaret̃esho. Paʼtsrreʼmueñot̃etpaʼ nanac amaʼtoc̈hetnomuet att̃ot̃ac̈hoʼ c̈hapuet alloʼtsen am̃chaʼtaret̃neshaʼ. Allñapaʼ atet̃ otoset:
8 Acheñeneshaʼñapaʼ ñeñt̃a eʼmuetpaʼ nanac atsrreʼmuet ñam̃a amaʼt am̃chaʼtaret̃neshaʼ. 9 Allempoña Jasón ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñpaʼ oʼ ayoram̃p̃saret̃tet allpon poʼc̃llayoret. Allot̃paʼ otaret̃tet:
11 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ Bereoʼtsaʼyenpaʼ ñetñapaʼ eʼñe cohuen cot̃apeʼchenet ama att̃eyayeto atet̃ ñerraʼm judioneshaʼ ñeñt̃ Tesalónicoʼtsaʼyen. Eʼñe pocsheñeshaʼ eʼm̃ñotoñet Yompor poʼñoñ, allot̃ña ñetpaʼ oʼ eʼnyeset Yompor poʼñoño all aquellcaret̃ ahuat̃ot̃eñ. T̃arroʼmar ñetpaʼ mueneñet oʼch eñochet ñatoʼ poʼñoc̈ht̃eʼ atet̃ serrpareʼten Pablo ñam̃a Silas. Pat̃eʼtets yet̃paʼ att̃ecma peteʼt̃. 12 Ñeñt̃oʼmarña shonteʼ acheñeneshaʼ ñeñt̃ ameʼñatsa. Shonteʼ ñam̃a coyaneshac̈hno ñeñt̃ griegoneshaʼ ñeñt̃ nanac sherbetspaʼ oʼ ameʼñenet ñamet. Ñam̃a poʼpotantañ shonteʼ yacmaneshaʼ oʼ ameʼñenet. 13 Añña judioneshaʼ ñeñt̃ yec̈hetsa Tesalónicopaʼ oʼ eʼmareʼchet Pablo oʼ alla serrpareʼtuerranerr Yompor poʼñoñ ñam̃a Bereo. Ñeñt̃oʼmarña huac̈haʼtet ñamet all att̃och atsrreʼmatachet acheñeneshaʼ oʼch eʼmoñeʼtachet Pablo. 14 Añña acheñeneshaʼ ñeñt̃ oʼ ameʼñapaʼ oʼ mueñet Pablo tepaʼtoʼ ontapo alloʼtsen saʼp atarr. Añña Silas ñam̃a Timoteopaʼ alla aʼpa Bereo. 15 Puesheñaʼtets acheñpaʼ oʼ cot̃aʼnmet Pablo. Ñetpaʼ alla neñetaʼ Pablo anetso ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Atenas. Allña soʼtannaʼtuet Pabloñapaʼ atet̃ otanet:
21 Ñehua, allohuen atensoʼmarneshaʼ ñerraʼm añ serrpareʼtats ñeñt̃ ama puentaretopaʼ ellapenetchaʼ eʼm̃ñotet. Ñeñt̃ach pat̃err maʼyoc̈hret. Ñam̃a ñeñt̃ yec̈haʼhuerra Atensopaʼ ñeñt̃ huapyetsa poʼpoñ anetsot̃paʼ t̃eʼpaʼ att̃a penet ñamet.
22 Allempoña Pablopaʼ t̃omos rroc̈ho all oteñet Areópagopaʼ atet̃ otanet:
24 ’Añ ñeñt̃ara Yompor ñeñt̃ yec̈hcateʼ añ pats. Ñam̃a yec̈hcatan allohuen ñeñt̃ yentyen añe patsro. Ña Pamoʼmteʼ pen enet ñam̃a pats. Ñeñt̃oʼmarña ya ñeñt̃ey arromñat̃eypaʼ ama pallteno oʼch yeyec̈hcatoñ allchaʼ yec̈ha. 25 Ñam̃a ama pallteno oʼch es yap̃. Ñocop ama es palltetso. Elloña ñaña yapueneʼ allohueney att̃o yocrrena, apueney ñam̃a att̃o yoʼrrerrena. Ñapaʼ apueney ora esocmañen.
26 ’Ora allpon paʼnamen acheñ ñeñt̃ yec̈haʼyetsa añe patsro Yomporpaʼ ña yec̈hcatueʼ eʼñe puesheñarrot̃a acheñ. Ñapaʼ oʼ nohuanet eʼñech allempohua corraʼyeset. Ñam̃a oʼ naʼyesuanet eʼñech erra yec̈haʼyeset añe patsro. 27 T̃arroʼmar Yomporpaʼ yec̈hcatan paʼnamen acheñ t̃arroʼmar añ cot̃apeʼch allochñapaʼ allohuen acheñpaʼ ñerraʼm eʼñe acop̃a eʼneretpaʼ poʼñoc̈hpaʼ enteretchaʼ. Ñapaʼ allameʼttsoʼtsenat̃eʼ yeshot̃. 28 T̃arroʼmar eʼñe ñeshot̃ t̃eʼpaʼ yocrrena ñam̃a eʼñe ñeshot̃paʼ yechopeʼchen, ñam̃a eʼñe ñeshot̃paʼ yeʼñalleta. Amaʼt atet̃ quellquëʼt̃ ahuat̃ puesheñarr samoʼts sa ñeñt̃ etsotayeʼt̃ ñoñets. Añmapaʼ ñeñt̃ quellquëʼt̃ samoʼts ahuat̃: “T̃eʼña poʼñoc̈h Yomporpaʼ puechemereshaʼ peney.”
29 Alla oterrerr Pablo:
32 Allempoña serrpareʼtan Pablo att̃och yetanterra ellopaʼ añña puesheñaʼtets acheñpaʼ oʼ achm̃areʼchet. T̃arraña poʼpotantaññapaʼ atet̃ otet:
33 Allempoñapaʼ ahuerr Pablo. 34 T̃arraña puesheñaʼtetspaʼ yemchet Pablo ñam̃a oʼ ameʼñet. Añña puesheñarr ñeñt̃ ameʼñatsa añ paʼsoʼcheñ Dionisio ñeñt̃ara ñeñt̃ am̃chaʼtaret̃tetsa ñeñt̃ aʼpoctateneʼ ñoñets all oteñet Areópago. Ñapaʼ oʼ ameʼña, ñam̃a poʼpsheñeñ coyaneshaʼ ñeñt̃ paʼsoʼcheñ Dámaris. Ñam̃a poʼpoñec̈hno acheñ oʼ ameʼñet ñamet.
<- HECHOS 16HECHOS 18 ->